Å andra sidan...

Det är en ny dag idag! Med det menar jag nya, friska tag. Är det för mycket begärt att jag ska klara det? Nej! Jag är ju ständigt positiv numera, (ifall ni hade glömt det alltså). Dessutom ska jag plåga alla med mitt blåmärke idag. Bara att föreställa mig minerna jag kommer att få bjuder på skratt!

Idag ska jag förresten ta tag i det där med mitt språkval, men jag kan tänka mig att det inte intresserar er. Därmed så kommer ju en börda att lätta från mina axlar, vilket betyder en lite, lite roligare Anne. Det, mina vänner, är hallontårta!

Nu ska jag göra mig i ordning och gå till skolan. Hugs n' kisses!

Terminens sämsta dag (hitills)

För tillfället är jag på ett alldeles sällsynt, fruktansvärt dåligt humör. Det är fyra händelser som tär på mitt psyke för tillfället. En som gör mig ledsen och stjäl energi från mitt självförtroende, en som får mig att känna fysisk smärta,
en för mig betydelsefull vänskapsrelation som är snubblande nära att rinna ut i sanden, och en som bara i allmänhet får mig irriterad över bristen på logiskt tänkande och samtidigt förstör sociala chanser. Det var bara det alltså. På mindre än ett dygn. Vore ett litet glädjeämne för mycket att begära? Idag menar jag då. Imorgon är nog allt avstängt, jag är ju en sån person.

Hela vecka 40 är i alla fall bokad, så det lär inte bli mycket tid över för grubblande och filosofiska tankar. Det är möjligt att jag berättar om gårdagen, fredagen, och torsdagen imorgon. Men det är ingenting jag kan lova.

"Veckans..."

Jösses amalia, min gamla praochef har av Viktor BK blivit utvald att vara med i "Veckans..."! Det här är ju också lite stort. (Isadoras NOT-ljud.)
Men det är åtminstone roligt! Lite roligt åtminstone. Femi kommer tycka att det är roligt! Jag lovar! Killen bredvid den sista rubriken!

En liten tanke...

När jag har en enda mening kvar, och strax är klar med den första av fyra läxor jag har, kommer jag plötsligt att tänka på en sak.
Bara, out of the blue: Är det så att det mest effektiva sättet att visa att man bara "vill vara vänner" är att fråga om personen i frågas föredetta flick/pojkvänner?

Femi, min enda kända och käraste läsare, har du några funderingar?

Övriga kommentarer är också välkomna, tack på förhand...

En inte så sen måndag

Givetvis har vi en brickload av läxor. Imorgon har vi någon form av skrivuppgift i svenskan, och jag har dessutom ett test i italienska. Läxan i engelska kan däremot göras i sömnen. Det ska sägas att den nästan görs i sömnen också... Nej då! Jag är ju numera otroligt mycket bättre på att plugga, min disciplin har faktiskt förbättrats nämnvärt.

För att avsluta, en liten låt! (Som för den delen är långt bättre en Fempas enerverande reklamlåt).

Trevlig kväll!

Förresten!

Sådär, någonstans mellan Carl Bildts citat och tandborsten kom jag på en sak. Ni missade väl ändå inte Viktor Barth-Kron i "Virtanen + sällskap" på Tv8 i fredags? Det gjorde i alla fall jag, och därför spelade jag också in lördagkvällens reprisering. Ifall ni missade även den tror jag nog att programmet går att nås via nätet, och att det kommer att sändas igen imorgon. Mycket nöje!

Past Vasaparken

Vad ska man säga? Alla mina förutfattade meningar om övriga elever i klassen är både bekräftade och krossade, positiva som negativa. De jag inte gillade tidigare gillar jag sannerligen fortfarande inte, och de jag gillade tidigare gillar jag definitivt fortfarande. Annars var det lite uppiggande att Märta, Nora, och Fempas kompis Carlos var där! (Mindre uppiggande var det faktum att alla nuvarande åttor och nior från Vasa Real var där.)

Nu ska jag läsa inlägget i Alla dessa dagar som jag fick höra om ikväll. Jag såg förresten Carl Bildt utanför Tösses idag, vilket kändes stort. Ha ha! Sedan är det dock nattinatti så att vi inte kommer försent till Isadora imorgon... Sov gott!

Ännu en lördag strax till ända

Nu, gott folk, ska jag upplysa er om vad som händer ikväll. Jag ska bara mysa med Ju1. Vet ej hur det kommer att bli, vet däremot att det är ungefär halva klassen som kommer... Eller det kanske det inte är förresten, men jag vet i alla fall ett par som inte kommer att dyka upp. Isadora, Gorki och jag ska dock pallra oss dit! Bara en sån sak! Det kommer säkert att bli riktigt kallt. Det är förresten redan riktigt kallt! 10 grader eller så. Inte hallontårta!

Så till den stora frågan, är jag glad idag? Klart jag är glad! Och gladare kommer jag att bli! Jag kan tänka mig att kvällen kommer att bjuda på en del skratt...

Nu när det ändå är reklam passar jag på att kolla in Burberry Ps resort 2009 kollektion på style.com! Hur snyggt är inte det här? Jag såg den första höströda trädkronan på Djurgårn igår och vill redan klä mig i vårkollektionen. Underbart!

Apropå glädje

Det har blivit ovanligt mycket "glädjen vet inga gränser" på sistone. Jag är inte på långa vägar lika dryg och ironisk som jag ibland kan vara. Jag är mer hoppetiskutt numera. Ni kanske undrar varför?
Det kan ni glömma att jag berättar! Ha ha ha!

Hörni!

Ja kära vänner! Det är visserligen elva grader ute, men det är fredag, och solen skiner över vår vackra huvudstad! Jag har absolut ingen aning om ifall Djurgårn ens spelade igår, men det är schtek!

Som ni märker är jag på otroligt bra humör idag! Som vanligt alltså.

Manana

Imorgon har vi endast en lektion, italienska för mig, och spanska för alla sköna. Efter det har vi föreläsning i TRE timmar om nätetik och moral. Till klockan fyra. På en fredag. Superfun!

Det trodde ni inte!

Det trodde jag knappt själv. Jag är helt ledig! Då menar jag helt, inte ens något meningslöst att göra tills imorgon. Idag har det dessutom varit riktigt bra! Under skoltid var allt utmärkt, och då menar jag alldeles fantastiskt. Faktiskt... Socialt sett har det varit en bra dag alltså!

Efter skolan gick Isadora, Anna och jag till Djurgården och fikade på Rosendal, där det inte var högsäsong precis. Men mysigt ändå! Vi satt ute och frös, och skvallrade, och undersökte vilken bildpose som är mest effektiv. Ha ha!

Men först...

...ska jag bara läsa Viktor BK och lyssna på den här låten en sista gång innan jag startar upp WORD.

http://www.youtube.com/watch?v=Y2mAj6ceJF8

(Jag vet fortfarande inte hur man gör för att infoga en liten låda...)

Denna ständiga historia

Prov, proveliprov har Ju1 imorgon! Eftersom jag numera är fenomenal på studieteknik, började jag plugga två dagar innan provet istället för dagen innan. Alltså har jag bara finslip kvar! Det är ju underbart! Jag ser nu framemot 5-6 timmar av det antika Grekland och Romarriket.

Hur resultatet blir återstår att se. Det går inte att glida i min nya klass, inte alls. Jag är inte bäst, på något än så länge, vilket svider lite i självkänslan... Det finns nämligen minst en person som är bättre än mig på allt. Alla skolämnen. Jag är skitbra på engelska! De är ännu bättre. Jag är faktiskt bra på historia. Men inte ens i närheten av hur bra de är. Och så vidare. Men det är lugnt, haha! Det är tre år minus en månad kvar, så jag har tid på mig...

Tills vidare ska jag dricka vitt te och läsa! Det kommer att gå awesome imorgon om jag lyckas hålla mig till den planen!

Stress, stress, stress

Det är äckligt mycket att göra i skolan nu. Idag var jag tvungen att avböja både att fika efter skolan och gå på stan. Vilket inte är ofta. Alls. Idag har det pluggats, vill jag lova. Historia sedan halv tre närmare bestämt.

Annars var det en rätt skön dag idag. Vi började tidigt med skolfoto. Som den idiot jag ibland är valde jag dels att ha högklackat, och dels att dölja min längd genom att liksom väga på klacken när fotografen pekade ut alla långskånkar till översta bänk. Det ledde till att han till slut upptäckte mig och att jag var ungefär huvudet längre än alla andra kvar. Alltså vinkar han till mig att klämma mig in på översta raden. I mitten. Med ett glapp framför mig.
En fråga på det; vart ska man göra av händerna? En kille i klassen kom med förslaget att stå med händerna bakom ryggen. Det passade inte mig idag, eftersom jag hade uppuffad ärm (på min för dagen nyinköpta vita skjortblus) och i så fall skulle se ut som en brottare.
Ni förstår vilka PROBLEM man har i dagens ungdomskultur. Helt otroligt.

Bortsett från det potentiella, blivande traumat har dagen varit awesome! Klassen har varit riktigt mys idag!

Det var inte igår

Otroligt nog fann jag den! Klänningen var från Alexander McQueens s/s 2007. Inte heller var det Penelope Cruz som bar den, utan Cate Blanchett. Ändock! Nu kanske ni förstår vad jag menar med empirskuren och ändå markerad i midjan. Min klänning har likadan överdel om man bortser från spetsen och midje-markören. See?
Markera midjan var alltså vad jag tänkte göra ikväll, och hade middagen varit för ett och ett halvt år sedan hade jag ju inte varit helt fel ute... Haha!

Alla glada!

Idag är jag på otroligt bra humör. Det gränsar nästan till galenskap. Hursom! Imorgon ska Fempelush hosta middag, och jag ska hjälpa till. Jag har en bisarr känsla av att vi kommer att få det lite stressigt... Jag har också en känsla av att jag kommer att få röra i grytorna... Men det är en annan historia.

Jag har redan bestämt mig för att damma av min gamla balklänning. Till den ska jag ha mina söta små rosettskor, skärp i midjan, och svarta strumpbyxor. Min bild är från en visning där klänningen var empirskuren, som min balklänning, och också hade skärp i midjan.
Problemet är nu att jag inte lyckas hitta den klänningen.
Vem designade den? Vem bar den på en gala? Vilken säsong var det?
Jag vet bara att det förmodligen var:
Christian Dior, Givenchy, Chanel, Armani Privé, Christian Lacroix, Alexander McQueen, Jean Paul Gaultier, Louis Vuitton, Oscar de la Renta, Prada eller Yves Saint Laurent.
Ni förstår...
Jag vet med säkerhet att den burits på röda mattan, av typ Vanessa Paradis. Eller Penélope Cruz? (Jag letar vidare...)

Herregud i himlarna!

Ja, jag är lite (...) barnslig nu, men det är väl ändå fantastiskt att Viktor Barth-Kron publicerat min hyfsat fantasilösa, (och visserligen anonyma, men ändock), kommentar i Pravda 2.0? Ingen som känner mig kan ha missat att Viktor BK definitivt kvalar in på min lilla lista över förebilder vecka ut och vecka in.

Möjligt att det är fullt möjligt att svaret är något av en trött suck, men jag känner inte för att läsa mellan raderna. Jag vet inte heller vad labeln "storhetsvansinne" innebär i det här fallet, men vem bryr sig. Ja, okej då, jag kanske.
Detta är ändå hallontårta! Ämnet jag kommenterade och ämnet "ansvarige utgivaren" kommenterade, är alltså inte det stora här. Själva hallontårtan är att kommentaren ägandes tid och besvarades.

Läs och förundras.

För. Helvete.

Eftersom mer än hälften av alla bilder försvann i förra inlägget när jag försökte få till jämna mellanrum mellan bilderna och texten lägger jag nu ut de som inte kom med och några till.

Burberry Prorsum a/w 2008

Så, till vad jag gillade med kollektionen! För det är klart att fantastiska Christopher Bailey lyckades producera ett och annat som man (jag) tycker är fint.

Jag vet att Femi stör sig på Agyness Deyn i den här groteska mössan.

Jag måste dock tillägga att saknar min sko. Vad hände med skorna? Var är tvåtusenåttas version av tvåtusensjus remsandal med nitar?

Burberry Prorsum a/w 2008

Jag skulle ljuga om jag sa att jag hoppade högt av glädje när jag såg Christopher Baileys höstkollektion. Mest för att jag inte tycker särkilt mycket om hans höstkollektioner, han är helt enkelt mer min stil när han gör s/s. Främst är det färgskalan som stör mig. Jag tycker inte särskilt mycket om brunt, lila och mörkbeige senapsbrungul (jag vet inte vad färgen kallas...).

Utsvängda brunglansiga byxor. Njae.
Dessa bärnstenssmycken. Njae.
Ljust lilagrå. Njae.

Nej tack!

Till att börja med vill jag, drygt ett halvår efter att det var en trend, påpeka att neopren eller neosport känns som ett hopplöst försök att skapa något roligt, nytt och bra. Personligen tycker varken att det är roligt eller bra. Nytt, det kan jag ge det. Men det är ju faktiskt riktigt asfult.
Också den minst lättburna trendförslaget sedan Marc Jacobs bak-och-fram-klackar. Sågs någon i de?
Och finns det någon som inte är dykare som burit neopren under sommaren?

1. Det är ingenting man jobbar i.
2. Ingenting man går på stan i.
3. Absolut ingenting man går på fest i.
4. Möjligtvis något man bär på knäppa klubben Beatbox i London.

(Tydligen så pass fult att det är omöjligt att hitta en bra bild på det från någon av de stora tidningarnas hemsida.)

Imorgon!

Då minsann ska jag skriva om vilka trender jag HATAR. Det kommer att bli härligt!

Jo, förresten

My gawd, hörni! Gissa vem jag såg idag på Norrmalmstorg?
Sven Wollter! Han fnissade åt det tokiga paraplyet med, antar jag, sin fru Lisa Wede. Hon i sin tur bar en färsk kasse från Agent Provocateur.
Eh. Jag...vet inte riktigt hur jag ska kommentera det. De såg i alla fall lyckliga ut. Och det är väl bra.

Lördag kväll

Vad har man åstadkommit idag då? Ingenting egentligen. Gått i regnet, blivit blöt. Jag var på NK idag och noterade att Mulberrys Bayswater-väska i blå vinyl redan var slutsåld. Förmodligen den enda "begränsad upplaga"-varan som sålt slut redan.

För ovanlighetens skull åkte jag till tredje våningen och kollade på böcker. Jag kunde bara inte låta bli att köpa Brideshead revisited! Inte serien, utan boken alltså. Den kommer göra mig extra lycklig så här i höstdepressionen!

Charles och Sebastian med Aloysius.

Efter att ha varit hemma och torkat upp gick jag ut och träffade Anna. Det blev blandat, Espresso House och Kofi (eller vad det nu kallas...) och sedan en härlig promenad hem. Lite otippat med fika på en lördagkväll, men det var trevligt! (Det är så gått som dött i Stockholm idag. )

KLÄNNINGAR

Nedan följer ett antal plagg som jag antingen gillade och ville ha, eller som jag kände mig lite inspirerad av. Äsch. Jag har ingen aning om hur jag tänkte när jag sparade ner de här bilderna. Hursom. Enjoy!

Miu Miu

En liten T-shirt helt enkelt. "Tischa", säger man bara inte. Så det så!

Juicy Couture
Underligt nog ett höstplagg.

Juicy Couture

Jag gillar tanken på en långärmad mysig varm tröja till strumpbyxor och klackar. Det verkar, mysigt helt enkelt.

Stella McCartney

På något sätt passar den här också in i föregående kategori.

Marc by Marc Jacobs söta klänning "Fiona"
Underbara lilla Amy Winehouse-inspirerade ting!

Burberry Prorsum

Vad annars?

KAPPOR & JACKOR

Som synes blev det en hel del Burberry...

(Det är inte mitt fel att layouten ser förjävlig ut.)

Burberry Shirebrook trench

Burberry Prorsum ribbon tweed

Burberry Maidensgrove trapeze

Chloé double-breasted

Burberry Ibstone cashmere blend coat

Net-a-porter!

Nu kommer frukten från vecka 35s skörd!

Jag gick alltså igenom hela net-a-porters sortiment, och lagrade allt jag gillade!
Det blev en hel del svart, eftersom i princip 75 % av allt jag såg var svart. Några kappor, ett par jackor, ett skjortor, ett par skor och en väska blev vad jag lyckades skrapa ihop!

Nu har jag det!

Botemedlet! Ikväll ska jag se Seinfeld. Även om jag börjar prick åtta imorgon.

Må fan ta Facebook idag

Det är när jag kommer hem och går in på denna alltför överskattad community som ångesten kommer och hälsar på. Endast då. Alltså måste jag ta till mitt lilla knep med solskenshistorier.

Nu vet jag inte riktigt vad jag ska ta mig till. Det här är nytt för mig, om man säger så. Inget som vanligtvis är. Något som inte varit på länge.

Vad finns att skriva om idag?

Jag kan lika gärna skriva om vad jag har haft för mig idag.
Lyckades få till en bra lockig hårdag idag, no plattång needed alltså.

Först hade vi svenska, där jag först blev ratad, och sedan påmind om gårdagens humörsänkare. Nej tack!
Efter svenskan var det otroligt nog lunch, och jag var givetvis inte alls hungrig. Ösregnade gjorde det också. Anna och jag gick till Mocco, solo, trodde vi. Hela klassen dök upp! Vilket alltså är något bra, även om det kändes lite konstigt. Jag köpte en mocca, som de för en gångs skull hade. Det var lite som en resa down memory lane, faktiskt. På ett bra sätt.

Italienskan, som var tråkig bortsett från Femis hysteriskt underhållande sms, kom innan historian, som så klart var det roligaste.
Det var ungefär då himlen sprack upp och solen tittade fram. Så klart var inte Daniele Fava, (den bästa läraren), sen med att påpeka det:
"Kära elever, solen skiner över vår vackra huvudstad, det är 18 grader varmt. Djurgårn vann matchen igår, livet leker."

Märta, underbara ungen som skulle få träffa min klass idag, kom i tid, men inte i tid för att se klassen då vi slutat tjugo minuter för tidigt. Vi gick till Mocco. Den kom oväntat... En timme och flera roliga historier, (Märtas), och tråkiga historier, (mina egna...), senare, gick jag mot Karlaplan.

Nu borde jag äta middag och/eller göra läxan. Jag känner mig varken hungrig eller smart. Det får nog vänta.

PS. Det kanske är imorgon min stora förändring börjar?

Kära vänner;

Idag har jag inte haft flyt. Alls. Som jag nämnde igår så är idag, den andra september, dagen för fantastisk förändring part one. Vilket förmodligen hade fungerat, om jag inte hade fått en dålig start och vaknat arg. Jag är i princip aldrig arg. Irriterad, absolut. Men arg, nej.

Klockan ringer 07.30 för att pappa ska gå upp. Jag vaknar och ber honom ställa om klockan till åtta. (Jag tycker nämligen om att ha lång tid på mig på morgonen, så att jag kan få pli på mitt hår och dricka te utan att bränna tungan.)

Hursom. Pappa säger säger då; "Men vad behöver du väckarklockan till, jag är ju vaken."

Dum som jag är ställer jag inte själv om klockan. Vilket leder till att pappa väcker mig när klockan är tjugo över åtta. Det är lite väl sent. Då har jag bara en timme och fem ynka minuter på mig innan svenskan börjar. Jag flyger upp ur sängen och påpekar att det inte var ett bra drag att väcka mig så sent eftersom jag ska platta håret.

Då säger pappa följande: "Men, ska du verkligen tvätta håret på morgonen?"

Nej, det ska jag inte, jag ska platta håret, säger jag med min hesa röst och täppta näsa. Pappa svarar då, begåvat nog, med orden: "Jag tycker inte att du ska tvätta håret på morgonen." Det hela upprepar sig kanske, fem gånger.
Vad i helvete.

Imorgon får alltså bli dagen för min positiva förändring part one. Nu ska jag gå och ställa väckarklockan.

"Allt är relativt."

Steg ett på min fantastiska förändring är positiv. Allt är positivt! Kanske inte allt... Men det mesta? Om man säger såhär, jag kan vara positivt inställd till det mesta. Eller, ja, kanske mindre negativ i alla fall.

Det kan väl inte vara så svårt? Klart det inte är svårt! Ni ser, jag lyckas redan.

Vad svaret borde ha varit och numera är:

Det enda alternativet som fungerar har visat sig vara att måla upp små solskenshistorier i ämnet! Så klart! Det fungerar!

Nu är jag plötsligt på ett utmärkt humör. Medlet är alltså att hitta en liknande historia som man hört, och göra om den till sin alldeles egna.

Svaret blir...

1. Det jag redan nu vet att jag tyvärr kommer att välja.
2. Det jag definitivt borde välja. (Och kommer göra imorgon när jag vaknar.)
3. Jag har inte boxarna här.

Frågan är...

... vilken metod som är bäst när man vill bli på bättre humör.

1. Ska jag vältra mig i eländet?
2. Försöka vända det till något bra, och tänka det ordnar sig?
3. Kolla på OC eller Seinfeld?

Fortsättning...

Nej, usch. Jag vet knappt varför jag är på dåligt humör. Eller, jo, det gör jag ju.
Jag känner mig ytlig idag. Inte ytlig på det sätt jag brukar, utan ytlig som i dryg, uppnäst och otrevlig. Ointressant också för den delen. Jag känner skalet, ungefär. Och det spricker inte. Inte idag. Jag kommer fortsätta kritisera och vara dryg hela dagen.

Vad jag vill ha känner jag mig, och är jag, oförkänt av. Det jag vill ha är för bra helt enkelt, på alla möjliga sätt. Helvete också!

Nu måste jag bli bättre, på alla möjliga sätt.

Att störa sig på idag:

Ni vet personer som gör "gurglande" ljud med sitt eget saliv? Det stör jag mig på.
Sedan har vi personer som småsjunger lite för att liva upp plötslig tystnad, "bappbappdoobappapp", till exempel. Det stör jag mig på.

Inte för att någon i min närhet gurglar eller småsjunger för tillfället. Inte för att det spelar någon roll. Jag är bara på dåligt humör.

Sen måndag

Idag börjar jag tolv. Rättare sagt börjar jag tolv alla måndagar i år, vilket är trevligt. Problemet är att jag blir lite seg när jag vet att jag har mycket tid på mig. Det enda jag lyckats med är att platta håret, och det tar tid det, låång tid. Till exempel har jag ingen aning om vad jag ska ha på mig, det löser sig ju.

Men jag ska inte klaga, för jag har precis kollat på BON Sthlm Fashion Week på tv8. Visserligen är inte svenskt mode min stil, men vem vill inte gå till skolan och se Filippa K ut?
Nej, lila är inte en av de färger som jag föredrar, men det kan ju vara snyggt för det. (BON gav mig klädångest.)

Förresten så hittade jag massor av fina saker förra veckan när jag var här, som jag ska lägga ut i eftermiddag! Om jag inte däckar på soffan av sjukdom vill säga... Nej, det får bli en lugn dag idag.

(Jag saknar både vilja och inspiration för att skriva intressant.)