Äntligen!

Eureka! Här är den efterlängtade låten Frödis! 9PM av ATB!

Oj oj oj!

Även idag är jag trött, korkad, och aningen dryg.
Ergo: jag är tråkig! Kan det vara så att det är rapporten om ombyggnationen av Stadsbiblioteket som sänker min intressenivå dag efter dag?
Troligt, men omöjligt att veta. Nu börjar hur som helst tävlingen. Wish me luck!

Ännu ett inlägg av värdelöst vetande

Nedan följer några absolut onödiga men nedplottrade updates:

• Jag drack veckans fjärde chailatte på Mocco igår. Carlos påpekade att det var ungefär så mycket Söder man kan bli. Intressenivån för den här punkten lägger ribban för övriga punkter.
• Lördagskvällen bestod av absolut ingenting och fika med halva klassen.
• Alla planer som skulle ha främjat skolarbetet gick i stöpet. Som vanligt alltså.
• Ingen blogg som jag läser uppdateras ordentligt, till och med Michaela Moreno är tråkig.
• Men Viktor BK kan inte göra mig besviken, aldrig någonsin har det hänt. Enjoy!
• Carlos börjar i Ju1 imorgon! Glädjande för oss alla!

Precis såhär sprudlande rolig och underhållande blir man när hela kvällen tillbringats med Stadsbiblioteket som bäste vän, och man vet att nästkommande tre kvällar kommer att kännas precis likadana. Tanken på att gå i skolan känns plötsligt lite lättare.

Det här är det sista inlägget som helt saknar relevans! (Kan vi åtminstone hoppas.)

Framsteg

Idag har jag inte varit på "EH", otroligt, eller hur? (Jag var där igår, men det hör inte till saken.)

Det jag vill säga med detta sista inlägg som helt saknar relevans är; Det är slut nu. Från och med imorgon skriver jag endast om jag verkligen har något att skriva. Det har blivit vardagsbloggvarning på det här, vilket inte är okej. Alls. Snart kommer jag inte att kasta sten i glashus när jag för hundrade gången kritiserar bloggar som skriver om fika.

Observera att klockan är 18.59 (på min dator alltså, inte på klockan i inlägget). Det är god tidsplanering om något!

Oj oj oj!

Inlägg tillägnat Isalita! Eller, ni andra kan också läsa detta om ni finner det intressant. Vilket jag betvivlar att ni gör, men hursom.

Jo. Jag lovade ju att analysera kommentarerna på "den där" bilden.
Följande är mina reaktioner till alla kommentarer.
1. HAHA! Det övergår sedan i det något mer självabsorberade;
Varför mår man lite dåligt när man läser det här?
2. Svaret, eller ska jag kanske skriva svaren, kan bara tolkas på ett sätt.
3. På ett negativt sätt. Det var definitivt med ironi det skrevs.

Slutsats: Hon kanske skulle ha låtit bli. Stort L i pannan. På henne alltså, inte på dig.

Internskämt

Idag har vi inte gjort något i skolan. Que sorpresa, eller hur?
När engelskan med José tog slut åkte jag till... EH... där jag fikade med Märtahjärta, och det blev en eftermiddag av kyla, alldeles absurda berättelser, och andra trevligheter.

Rubriken syftar på den parodi som jag var inne på att skriva. Men det kändes lite väl elakt faktiskt, så jag tog bort det. He he he...

För en gångs skull ska jag göra läxorna på riktigt! Eller, det har vi inte sett än, men det är i alla fall min plan. Därför måste jag ringa Carlos och fråga om läxan. Nu.

Toodels!

Hm...

Lite mindre än ett dygn senare har jag fått en kommentar...
Av Frödeberg... Visserligen så frågade jag andra potentiella läsare rakt ut, men ändå. Det var hursomhelst ingen lektion. End of story.

Frågeställning

Den här frågan går, av en alldeles idiotisk anledning, ut till Ju1.
Jag undrar helt enkelt om man måste visa sig imorgon på svenskan, eller om man kan ta en längre sovmorgon?

Jag skulle givetvis kunna ringa ett samtal och därmed rikta frågan direkt till någon, men det är så mycket roligare att göra såhär.
Se om man får ett svar, kolla hur många som orkar sig hit på en kväll.

Hugs n' kisses!

Jag borde skriva något

Det gör jag också! Inte för att jag vill, utan för att jag har all denna tid och ingenting att göra med den. Lite som på lovet med andra ord. Inte för att jag (eller någon annan) önskar att vi hade prov i det tråkigaste ämnet numero uno imorgon...

Annars så har dagen flytit obemärkt förbi.
Första lektionen gjorde jag ingenting på, utom att lyssna på Isalita...
Andra lektionen existerade överhuvudtaget inte, så på den gjorde jag verkligen ingenting.
Tredje lektionen använde vi till att se färdigt på Pans labyrint. Den var bra, men låt bli att se den om ni inte tycker att det är härligt att bevittna någon skäras upp i kinden. (Jag blundade...)

Efter det åkte jag hem och här sitter jag nu, och skriver
riktigt, riktigt intressant om min dag. För den är ju verkligen
riktigt intressant för andra att läsa om.

Ännu en lovdag till ända (igen)

Ni kanske undrar vad jag har för mig denna sista riktiga lovdag? Söndagar är, vad ni än säger, mest en transportsträcka mot en helvetisk måndag.
Då kan jag upplysa om att jag denna kväll inte har något för mig. Alls. Ett tag hyste jag förhoppningar om att gå på bio, men de grusades rätt snabbt. Det mest spännande just nu är att söka igenom varenda onlineshop-sajt jag vet. Annars väntar jag på att få se Carlos kladdkaka. Ni förstår. (Jag har inte ens orkat baka en egen kladdkaka...)

Annars är det en trevlig kväll! Helt okej åtminstone. Annabanana och jag har våra shoppingsidor, och Carlos lilla kaka såg fin ut.

Jag gör som jag brukar...

...och länkar till en ny blogg. När självaste Konsul Bijan börjar blogga måste det uppmärksammas. Läs världens första blog about nothing som är läsvärd här!

Ännu en lovdag till ända

Vilken innehållslös dag! Eller, inte innehållslös på det negativa sättet, utan innehållslös på det innehållslösa sättet. Ni förstår... Det jag menar är att jag inte åstadkommit något idag. Jag lyckades gå Erik Dahlbergsgatan upp och Värtavägen ned, och det är väl det jag gjort idag. Om man inte räknar med att jag handlat choklad på Ejes och träffat Gorki, Carlos och Bidde.

Ifall ni undrar, ja, jag "klädde ut" mig till Gossip Girl idag. Men eftersom jag lika gärna kunde ha haft på mig det i skolan, kom jag undan med det. Det gjorde däremot inte Gorki, som körde på morrhår och hela baletten... Bidde räddade dock situationen genom att ta över musöronen. Inte för att de mötte färre blickar för det, om jag säger så... Trevligt var det hursomhelst!

Jahaja, so long igen antar jag. Hugs n' kisses!